Särskrivning grön sak

Spelar språkfel i reklam någon roll?

Du kommer antagligen att få skilda svar på frågan beroende på vem du ställer den till. Språkriktighet är olika viktigt från person till person och har varierande betydelse i olika sammanhang. En handlare på torget påverkas nog inte så mycket om hen skriver frukt korg istället för fruktkorg. Däremot kan ett liknande språkfel i en faktabaserad text vara avgörande för helhetsintrycket. En slarvig text med många fel ger lätt intrycket av ett slarvigt företag.

Språkfel i texter kan dessutom orsaka irritation hos läsaren. Hjärnan registrerar felen, stannar upp och rättar dem för sig själv innan den fortsätter. Att läsa en text med många fel tar alltså längre tid än att läsa en utan fel. Texten uppfattas därför ofta som oseriös utan att vi ens är medvetna om det.

Risken för att uppfattas som oseriös är inte så stor om du bara råkar göra ett stavfel någon gång ibland. Men risken är större om det är många fel och ofta. Så var på den säkra sidan och lär dig de där vanliga missarna som många gör (om du inte redan har stenkoll!). För en sak kan vi nog enas om; det finns inga nackdelar med att skriva korrekt.

 

Fyra vanliga språkmissar i svenska språket som är bra att ha koll på:

1. De och dem
Det finns ett enkelt knep för att avgöra om det ska stå de eller dem. Testa att byta ut de/dem mot jag/mig. Låter det bra med ”jag” ska du skriva ”de” och om ”mig” passar ska du skriva ”dem”.

Vi tar ett exempel. Det låter naturligt att säga Jag har ätit lunch. Kan du spara lite efterrätt åt mig? Vi skulle aldrig säga Mig har ätit lunch. Kan du spara lite efterrätt åt jag? Byter vi ut ”jag” mot ”de” och ”mig” mot ”dem” blir det alltså De har ätit lunch. Kan du spara lite efterrätt åt dem?

2. Förkortningar
Förkortningar går bra att använda när det behövs. Men glöm inte att det ska vara en punkt efter varje förkortat ord. ”Till och med” förkortas ”t.o.m.”, inte ”tom.” eller ”tom”.

Det är också ok att använda mellanrum efter orden istället för punkt. Till och med förkortas då ”t o m”. Det kan dock vara riskabelt eftersom förkortningen då kan hamna på två rader, vilket inte är tillåtet. Svenska språknämnden rekommenderar förkortningar med punkter, men allra viktigast är att du är konsekvent genom hela texten.

Ett säkert kort är att skriva ut ordet istället för att förkorta, något som faktiskt rekommenderas av språkligt kunniga. Anledningen är att förkortningar ofta ger ett sämre flyt i läsningen.

3. Särskrivningar
I svenskan skriver vi ihop ord, så kallade sammansatta ord. Om det uttalas som ett ord, så ska det också skrivas som ett ord. Ord skrivs inte isär bara för att de är långa, då kan de få en helt annan betydelse.

Det finns tyvärr ingen tydlig regel för om ett ord ska skrivas isär eller ihop. ”En skum tomte” och ”en skumtomte” är båda korrekta, men innebörden blir olika. Är du osäker på om ett ord ska skrivas ihop eller isär så säg det högt med en paus mellan. Låter det bra? Ja – Skriv isär. Nej – Skriv ihop. Oftast ska det skrivas ihop.

4. Genitiv-s
Genitiv används i svenskan för att markera ägande. Exempelvis Hannas cykel, husets tak eller hundens mat. Ett fel som har blivit vanligare är att genitiv skrivs ut med apostrof, som i engelskan; Hanna’s cykel. Det är alltså inte korrekt. I svenskan används aldrig apostrof för att beskriva ägandeskap.

Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav ges genitivformen :s, som i SJ:s och SF:s. Om förkortningen uttalas som ett ord gäller den vanliga regeln, till exempel Saabs eller Scans.

 

Särskrivning grön sak